Det är mindre än en månad kvar till skolan börjar. (PANIC!!!) Det känns som ett uttdraget självmord eller något. Jag längtar verkligen INTE tillbaka till skolan. Inte alls faktiskt. På en skala från 1-10 längtar jag tillbaka -45.

Idag, fredag den 7 augusti, har jag dock befunnit mig i badhusparken och spelat minigolf med Kaisa och Micke. Micke vann med 33 poäng blankt. Jag slog Kaisa med endast futtiga fyra poäng.
Det är ju liksom såna här saker man vill passa på att göra innan den underbaraunderbaraunderbara ledigheten tar slut. Umgås. Att Micke dessutom snart kommer sticka till Uppsala är ännu en anledning till att vilja hitta på något tillsammans. Huset kommer verkligen bli tomt när han sticker. Även fast det är så rörigt med grejer som det är överallt här hemma så kommer det ändå kännas så extremt konstigt när han sticker. Det kommer inte alls bli som förut, då Micke kunde komma hem till oss, dricka kaffe och snacka en stund, då jag kunde knata ner till honom och titta på en film, då han faktiskt fanns i närheten.
Men nu kommer han befinna sig 49 mil bort. Jag kan inte direkt ta cykeln.. Det kommer bli tomt.

 
Bevis på att minigolfen faktiskt existerade.