Jag funderar på min framtid 24/7 nuförtiden. (en och en annan tanke om en viss person smyger sig in ibland också, trots att jag egentligen inte vill det) Vart bär det av efter studenten? Hur kommer livet bli?

Att det endast är ett halvår kvar tills jag själv kommer stå på det där flaket och att endast ett halvår av skolan består har jag inte fattat riktigt. Det är både skrämmande och spännande. Samtidigt som jag inte vill något annat än att börja utforska världen så vill jag inte förlora min trygghet som skolan innebär. Jag vill inte tappa bort alla kompisar och bli lämnad kvar för att alla vill olika saker. Jag vill inte splittras med min klass som jag faktiskt har lärt mig tycka om genom åren. Alla vet att det var krånligt i vår klass i början, men att det successivt har blivit bättre. Vi är inte drömklassen som alla önskar att dom skulle gå i, men jag lärt mig att leva med att vi är som vi är, och jag gillar klassen ändå. Det känns hemskt att vi snart kommer gå skilda vägar.