Snö + backe + dålig kondis = Ingen bra idé.

Jag har spenderat eftermiddagen bokstavligen pulsandes upp för en lång backe och åkt ner med madrass för att få mjuk pudersnö sprutad i ansiktet och förvandlade mig till en panda, och allt detta bara för att börja om igen. Snacka om träningspass för benen! Men kul, det hade vi.



Nu var detta inte den största anledningen till varför jag skulle skriva, utan det var; Min kära vän Amanda har återvänt från le Sushiland! Jag är självklart glad över att alla mina vänner svenska vänner befinner sig i samma land igen, men ändå är jag ledsen för hennes skull. Hon ville verkligen inte åka hem och det förstår jag. Hur kul kan det vara att lämna sina nyfunna vänner och behöva åka hem från Japan?
Hur underbart skulle det liksom inte vara att stanna ett helt år? Min största dröm är ju fortfarande att åka dit!
Jag ska träffa henne på onsdag till veckan och höra hur hon haft det där borta. Jag är spänd, men samtidigt förväntansfull. Har jag tur är hon samma gamla vanliga, fina Amanda som hon var innan hon åkte, (om inte så är nog förändringarna bara positiva), men har jag otur kan hon ha förvandlats till en miserabel ung kvinna som bara längtar efter att åka tillbaka (jag tror på det senare, och det är förståeligt...)
Hur som helst så är det blandade känslor att hon är hemma igen. Jag har saknat henne enormt mycket, men som jag sa, så tycker jag synd om henne att hon var tvungen att lämna allt det fina för att komma hit igen.  





Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0